Se Min hälsa Sömn Stress Klimakteriet Tarmflora Huvudvärk Ergonomi Fråga experterna Om MåBra

Ebba Årsjö visar sitt ben för att hjälpa andra att tycka om sig själva

23 jun, 2022
ebba årsjö
Efter att under många år kämpat för att dölja sitt "lilleben" och hänga med i elitskidåkningen gjorde Ebba Årsjö ett vägval som kom att betyda allt. Två år senare är hon en superstjärna inom Para-sporten – och framför allt har hon lärt sig tycka om benet hon alltid hatat.
För att spara den här artiklen måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto kostnadsfritt
Annons

Ebba Årsjö, 21, föddes med sjukdomen Klippel-Trénaunay-Webers syndrom, vilket gör att hennes högra ben, eller ”lillebenet” som hon själv kallar det, inte kan bilda muskler i samma utsträckning, saknar hudlager och att hon knappt har någon trampdyna i högerfoten. När hon var liten visste man inte ens om hon skulle kunna gå ordentligt.

Men det kunde hon, och efter att ha provat ett antal olika idrotter, fastnade Ebba Årsjö för alpinsporten tidigt i livet. Trots att hon åkte med en funktionsnedsättning kunde hon besegra sina jämnåriga.

– Av alla grejer jag testade var alpint det jag hade mest talang i. Min syster var också duktig, så det blev lite som en familjegrej, säger hon till DN.

Gjorde allt för att dölja benet

I tonåren började dock skammen och viljan att dölja lillebenet växa. Den medfödda haltningen tränade hon tidigt bort och hon valde alltid byxor som täckte hela benen. Hon ville vara ”som alla andra”. Släkt och nära vänner visste givetvis om det, likaså hennes tränare. Men för övriga gjorde hon allt för att dölja benet.

Annons

– I minst 18 år var det en del av mig själv som jag hatade, säger Ebba i DN.

Fram till sena tonåren mötte Ebba motståndare utan funktionsnedsättning. Men under åren på skidgymnasiet i Östersund började det bli kämpigt att hänga med de jämnåriga. När det inte längre bara handlade om talang, utan även styrka, så hängde inte högerbenet riktigt med.

12 kroppspositiva ledord vi alla borde leva efterBrand logo
12 kroppspositiva ledord vi alla borde leva efter

Beslutet att börja tävla i Parasport istället

Hon började hata sitt ben ännu mer, och var nära att sluta. Men så skojade en vän om att hon skulle kunna tävla i Paralympics. Till en början skrattades det bort, men ett frö började gro, och inte långt därefter, 2020, åkte hon sitt första lopp – något som visade sig vara början till en framgångssaga på flera plan. Idag har hon både dubbla VM-guld och flera medaljer från Peking – men det är inte det hon ser som den största vinsten. Hon har nämligen också fått en annan inställning till benet.

Annons

”Benet var det sämsta med mig, men nu är benet det bästa”

– Vem bryr sig egentligen om hur fort man åker ner för nån jävla backe? Hur man mår är mycket viktigare. När jag kollar ner på det nu så ler jag och jag tycker om det jag ser. Benet är anledningen till att jag har en inkomst, en massa nya vänner, ett mål och att jag är glad. Det är klyschigt, men det är faktiskt så att benet var det sämsta med mig men nu är benet det bästa, säger Ebba Årsjö.

Ebba Årsjö visade benet på Instagram

Och i veckan gjorde hon något som hon aldrig tidigare gjort – hon delade bilder av benet på sina sociala medier, iklädd bara bikini.

Hon hade funderat länge på det, och efter framgångarna i Paralympics beslutade hon sig för att det var dags att visa sig precis som hon är.

– Kanske kan jag inspirera någon annan också och ska jag vara den här förebilden som jag vill vara kan jag inte bara prata om det, utan jag måste också göra något.

I sommar blir hon dessutom historisk. Som den första paraidrottaren någonsin kommer Ebba Årsjö få motta Victoriapriset.

Fakta om Klippel-Trénaunay-Webers syndrom

Klippel-Trenaunays syndrom är en medfödd sjukdom som kännetecknas av hudförändringar i form av så kallade portvinsfläckar, kärlmissbildningar i blod- och/eller lymfkärlssystemet samt skelettförändringar och förstorade mjukdelar.

2-5 barn föds varje år i Sverige med Klippel-Trenaunays syndrom (1-5 per 100 000). Man misstänker att syndromet beror på en förändring (mutation) i någon av de gener som styr kärltillväxten i vävnaderna i ett tidigt stadium av fosterutvecklingen.

Källa: DN, Socialstyrelsen

Foto: TT/Instagram

Annons